Örnbo

Tillkomsttid: 1860-talet. Byggnadsminne: 1993

Fjällägenhet kallas ett markområde beläget på kronomark ovan odlingsgränsen. Denna gräns fastställdes 1867 med syftet att säkerställa samernas nyttjanderätt till renbetesmarker. Det handlar alltså mer om en administrativ än en naturgiven skiljelinje.

Uppenbarligen gick det att i någon mån odla upp marken också ovan denna gräns. Såväl illegala som legala etableringar ägde rum. År 1915 legaliserades alla bosättningar ovanför odlingsgränsen och sammanfördes under beteckningen ”fjällägenhet”.

 

Högt uppe på liden, vid sjön Gautsträsk ett stycke öster om Ammarnäs, ligger fjällägenheten Örnbo. Hit kom vid 1860-talets slut nybyggaren Anders Jonsson och hans familj. Tillsammans byggde de upp gården och odlade marken. Den första stugan var enkel, med endast jordgolv. Stubbar från nedsågade träd blev kvar inne i huset, och fick tjäna som sittplatser. Barnen i huset hade väldigt roligt åt besökare som försökte flytta stubbarna de satt på. Närmaste granne i detta väglösa land fanns på fyra kilometers vandringssvstånd. För att sedan komma till kyrkan var det ytterligare fyra att gå.

 

Ovan odlingsgränsen gick det förvisso att odla potatis. Stommen i ekonomin utgjordes dock av boskapen. För att klara djurens foderbehov slogs myrar och ängar långt från hemmet. På gården hölls tre, fyra kor, några får och getter. Häst hade nybyggaren inte råd med. Jakt och fiske bidrog också till försörjningen.

 

Äldste sonen Jonas Andersson övertog Örnbo på 1890-talet och fortsatte utbyggnaden. Han bodde på lägenheten fram till sin död 1952. Det äldsta boningshuset är rivet, medan kvarstående byggnader rustades 1972. På Örnbo finns nu bostadshus, ladugård och sommarladugård, samt tre lador, jordkällare, brunn och en näverlo. Bostadshuset från 1914 och ladugården är knuttimrade med tak av spån, medan sommarladugården, jordkällaren och ladorna har torvtak.